Alla nederländska bolag som är föremål för bolagsskatt (20/25%) är befriade från skatt på utdelningar och realisationsvinster som går att härleda från kvalificerade aktieinnehav (”participation exemption”).
Ett aktieinnehav anses kvalificerat om innehavet uppgår till 5 % av aktiekapitalet i antingen ett nederländskt eller utländskt bolag. Ett andra villkor är att aktieinnehavet inte får utgöra en omsättningstillgång hos aktieägaren. Dessutom ska ytterligare följande två villkor vara uppfyllda för ”participation exemption”.
1. Det utländska bolaget skall vara underkastat en statlig inkomstbeskattning på sina inkomster i den stat där det utländska bolaget har sin skatterättsliga hemvist. Skattesatsens storlek saknar dock betydelse, samt
2. inkomsterna i det ägda utländska bolaget får inte utgöras av passiva inkomster såsom ränteinkomster, utdelningar, royaltyinkomster och i vissa fall hyresinkomster.
Tillsammans med landets omfattande bilaterala skatteavtal gör regeln om ”participation exemption” Nederländerna till ett av Europas mest populära lokaliseringsalternativet för etableringen av holdingbolag.
Enligt huvudregeln utgår dock kupongskatt (withholdingtax, ”WHT”) om 25 % när ett nederländskt bolag lämnar utdelningar till ett utländskt ägarbolag. Kupongskatten är således ett problem vid skattemässigt exit ur Nederländerna, exempelvis om fråga är om ett nederländskt bolaget vars enda uppgift är att äga aktier i dotterdotterbolag och slussa vinstmedel vidare till ett utländskt moderbolag (mellanliggande holdingbolag).
I detta sammanhang ska emellertid nämnas att kupongskatten kan reduceras genom dubbelbeskattningsavtal.
Det ska även nämnas att EU:s moder-dotterbolagsdirektiv föreskriver att kupongskatt inte ska utgå på utdelningar mellan bolag hemmahörande inom EU om mottagaren äger minst 25 % av kapitalet i det utdelande bolaget.
Vad gäller utdelningar till eller från bolag utanför EU så föreskriver samtliga nederländska dubbelbeskattningsavtal en lägre kupongskatt på utdelning än 25 %. Det är inte ovanligt att kupongskatten är nedsatt till cirka 5 %.
Nederländskt kooperativ ("Dutch COOP")
Som ett alternativ till Nederländska BV som mellanliggande holdingbolag används ofta i internationella konstruktioner istället Nederländska kooperativ (Dutch Cooperative Association, ”COOP”). På utdelning från kooperativen, som i övrigt utgår omfattas av de Nederländska skatteavtalen samt reglerna om ”participation exemption”, utgår nämligen ingen kupongskatt.
I budgetpropositionen för 2012 meddelade emellertid det Nederländska finansdepartementet att kooperativen från och med den 1 januari 2012 inte längre kommer vara undantagna kupongskatt.
De nya bestämmelserna skiljer mellan konstruktioner som upprättats av affärsmässiga skäl (bona fide structures) och skenavtal, dvs. konstruktioner som enbart syftar till att undgå skatt (male fide structures). Båda kommer träffas av kupongskatt men som enbart syftar till att undgå skatt (exempelvis ett mellanliggande holdingbolag utan reell verksamhet) kommer drabbas hårdare än de som upprättats av verksamhetsändamål.
För de som upprättat konstruktioner med ett mellanliggande kooperativ (male fide structures) är det således bråttskande att se över konstruktionen och söka ett lämpligare alternativ.
Alternativa exitstrategier
En äldre modell för undvikande av kupongskatt prövades 1994 av Nederländska högsta förvaltningsdomstolen som i rättsfallet godtog ett upplägg där ett Nederländskt dotterbolag med stora upparbetade vinstmedel av ett utländskt moderbolag överläts till ett annat nystartat nederländskt dotterbolag som upprättats med lägsta tillåtna aktiekapital. Transaktionen finansierade med ett koncerninternt lån från det utländska moderbolaget. Efter överlåtelsen fussionerades dotterbolagen och det dotterbolaget kunde därefter betala tillbaka lånet utan beskattningskonsekvenser.
Det ska nämnas att detta upplägg underkändes av domstolen 1968 när fråga var om en nationell transaktion, dvs. när även moderbolaget var nederländskt.
För internationella konstruktioner är upplägget dock möjligt. Upplägget används emellertid sällan då det är förknippat med stora transaktionsrelaterade kostnader samt risken att moderbolagets land underkänner transaktionen.
Ett andra alternativ är att finna en jurisdiktion som tillämpar ”participation exemption” och som inte tar ut någon kupongskatt vid vidare utdelning till andra jurisdiktioner även när skatteavtal saknas. Av EU:s övriga 26 medlemsstater uppfyller endast två dessa krav: Cypern och Malta. Med båda alternativ följer dock viss skatterisk.
Mellan Nederländerna och Cypern saknas dubbelbeskattningsavtal varför Nederländerna tillämpar en intern regel kallad bestämmelsen om påtagligt intresse (”the substantial interest rule”) vilken innebär att om en fysisk eller juridisk person äger mer än 5 % av ett Nederländskt BV som inte bedriver någon aktiv verksamhet så utgår Nederländsk bolagsskatt på bolagets vinstmedel.
EU kommissionen har ifrågasatt förfarandet och ombett Nederländerna motivera varför landet inte anser regeln strida mot moder-dotterbolagsdirektivet. Något svar har till dags datum ej lämnats.
Det andra alternativet, en Malta exit, framstår med hänsyn till ovan som en bättre lösning. Det ska dock framhållas att rättsläget även här är oklart. Enligt det gällande dubbelbeskattningsavtalet ska ”the substantial interest rule” tillämpas om syftet med konstruktionen är att undgå kupongskatt. I detta fall synes skatteavtalet (bilateralt avtal) stå i strid med moder-dotterbolagsdirektivet (multilateralt avtal). Det framstår dock som sannolikt att skatteflyktsbestämmelsen trots allt får vika i förhållande till EU-rätten vid en prövning av EU-domstolen.
För den som vill veta mer, ta gärna kontakt med mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar