Frukostseminarium om frivillig rättelse / Skatteverket

I tidigare inlägg har redogjorts för begreppet frivillig rättelse.

Utlandsskattekontoret i Stockholm håller den 27 april 2011 ett frukostseminarium för att informera de som vill rätta sina gamla deklarationer i efterhand genom en s.k. frivillig rättelse. Syftet är att ge svar på vanligt förekommande frågor som till exempel innebörden av 4 kap. 21 § andra och tredje stycket taxeringslagen samt om det går att fasa ut den s.k. IB/UB-metoden.

Huruvida de som vill rätta sina deklarationer i efterhand genom frivillig rättelse även vill anmäla sig med namn och e-post till Skatteverkets seminarium och därigenom erkänna att de faktiskt har oredovisade intäkter och tillgångar lämnar jag osagt. Undertecknad kommer dock finnas på plats för det fall något av intresse redogörs för.

Mina förhoppningar är dock dämpade. Sannolikt är Skatteverkets motiv med seminariet att visa sin välvilliga inställning till frivilliga rättelser, något som annars tydligt framgår av den generösa tolkningen av propositionen till skattebrottslagen (prop. 1971:10, s. 161ff) vari verket anser sig finna stöd för den förmånliga IB/UB-metoden.

Denna inställning synes även delas av lagstiftaren som i skatteförfarandeutredningen (SOU 2009:58 Del 1, 547ff) föreslår ett ökat utrymme för frivillig rättelse med innebörd att även när Skatteverket har informerat om en generell kontrollaktion ska en uppgiftsskyldig kunna rätta en oriktig uppgift utan att drabbas av skattetillägg eller ansvar enligt skattebrottslagen.

Som skäl anförs att den restriktiva praxis som idag gäller (jmf. RÅ82 1:83) motverkar ett effektivt kontrollarbete. Att informera i media om att en viss typ av transaktion särskilt kommer att granskas framstår ur kontrollsynpunkt som effektivt eftersom Skatteverkets kontrollarbete, och därmed risken för upptäckt, synliggörs. Om det dessutom är möjligt för enskilda uppgiftsskyldiga att i en sådan situation göra en rättelse utan att drabbas av skattetillägg, ökar förutsättningarna för att ett stort antal beslut kan rättas på enkelt sätt. En andra chans att på eget initiativ göra rätt för sig utan risk för sanktioner är enligt utredningens bedömning också en ytterligare nyansering av regelverket som är motiverad.

Utredningen anför också att i dessa situationer kan det ofta också vara besvärligt att bedöma huruvida rättelsen beror på Skatteverkets information. Det kan t.ex. vara omöjligt att utreda om den uppgiftsskyldige överhuvudtaget tagit del av informationen och i vilken mån han eller hon i så fall satt den i samband med sina egna förhållanden.

Skatteverkets oförenliga roller som företrädare för statens intressen och objektiv beslutsfattare oförenliga medför dock att verket inte närmare kommer kunna ange vad som mer exakt krävs av den som företar rättelsen.

I fråga om vad Skatteverket avser med "att fasa ut den s.k. IB/UB-metoden" kan jag endast spekulera i. Eventuellt avses frågan om det går att kombinera IB/UB-metoden med en faktisk redovisning av senare inkomstårs transaktioner.

Den som har frågor som inte redan besvarats på bloggen men som inte vill närvara personligen vid Skatteverkets seminarium kan ställa sina frågor i kommentarerna till inlägget, så kan jag erbjuda mig att vidarebefordra frågorna till Skatteverket.

För den som är intresserad av att mötas upp på en lunch eller kaffe och diskutera frivillig rättelse eller skatt i övrigt kommer jag dessutom ha några timmar över innan flyget åter bär av mot Skåne. Lägg ett mail till mig på info.finansiellplanering@gmail.se så kanske vi kan bestämma en tid för en liten träff.