söndag 27 februari 2011

Jakten på den försvunna skatten

Bakgrund

Ett hett ämne i finanspressen har den senaste tiden varit Sveriges alltjämt utökade möjligheter till informationsutbyte med länder som tidigare betecknats som skatteparadis. Senast den 23 februari 2011 publicerade Privata Affärer en artikel med rubriken ”Skatteparadisen försvinner”. Tre veckor tidigare berättade Carnegie Private Bankings skatteexpert Jerker Löfgren för DI att han fått information från schweiziskt håll att förhandlingarna mellan Sverige och Schweiz har avslutats och att han råder alla svenskar med tillgångar undanstoppade i Schweiz att redovisa dem i Sverige. En snabb google sökning hittar ett flertal liknande artiklar, i synnerhet efter Regeringskansliets pressmeddelande den 7 september 2010 om att ändringar i skatteavtalet med Luxemburg genomförts som förbättrar informationsutbytet i skatteärenden mellan länderna.

Av artiklarna att döma är det bara en tidsfråga innan Skatteverket får fram kontolistor över medborgarnas utlandskapital. Trots det har Skatteverket utlovat en generös tolkning av reglerna gällande frivillig rättelse, varför Sverige nu synes översvämmas av kapital i form av självrättelser.

Som lekman är det svårt att avgöra vad ändringarna i skatteavtalen egentligen innebär för infomationsutbytet mellan länderna, särskillt utifrån vad som rapporteras i media.

Informationsutbyte

Ändringarna avser i huvudsak artikel 26 i OECD-mallen för skatteavtal. Artikeln reglerar de avtalsslutande staternas skyldighet att utbyta information som förutses relevant och korrekt för ett skatteavtal samt för administration och genomförande av skattelagstiftningen. I kommentaren till modellavtalet har tre sätt att utbyta information redovisats

  • Informationsutbyte på begäran i särskilt fall tillämpas när interna informationskällor saknas och då exempelvis för utredning av en skattskyldigs inkomstförhållanden behövs upplysningar som finns tillgängliga i ett annat land. Det kan vara frågan om uppgifter om betalningar som har skett mellan skattskyldiga i de berörda länderna eller om ett bankkonto som en skattskyldig disponerar i det andra landet.
  • Spontant informationsutbyte menas att ett land utan särskild begäran tillställer det andra landet sådan information som myndigheten i det förstnämnda landet bedömer kan vara av intresse för det mottagande landet. Vanligen är det här fråga om upplysningar som skattemyndigheten påträffar i den normala kontrollverksamheten
  • Automatiska kontrolluppgifter förstås kontrolluppgifter av visst slag, vanligen massinformation som exempelvis löner, pensioner, royaltyn, räntor, utdelningar m.m. till personer bosatta eller hemmahörande i utlandet och som källstaten utan anmaning och utan närmare granskning vidarebefordrar till hemviststaten.

Schweiz har tidigare förklarat sig förhindrat att tillmötesgå önskemål om att i skatteavtal ta in regler om utbyte av upplysningar för taxeringsändamål. Det ska dock framhållas att viss information kan utbytas redan på grund av förefintliga bestämmelser rörande förfarandet vid ömsesidig överenskommelse m. m. samt att en särskild bestämmelse i fråga om utbyte av upplysningar.

Schweizisk lag skiljer på skatteundvikande och skattebedrägeri. Att undvika att redovisa en inkomst i deklarationen anses enligt schweizisk lag inte utgöra sådan brottsligt handling för vilken banksekretessen kan lyftas. Anledningen härtill är att underlåtenheten inte är tillräckligt för att uppsåt ska anses visat. Detta är vanligtvis det argument som anförs av de schweiziska bankerna för att framhålla den schweiziska "oigenomträngliga" banksekretessen.

En åklagare eller domare kan dock lyfta banksekretessen om fråga är ett brottmål. Skattebedrägeri är brottsligt enligt schweizisk lag. Med skattebedrägeri anses mervärdeskattebedrägerier samt skatteundvikande där en deklaration förfalskats eller annan falsk handling ingivits, exempelvis ett falskt bankintyg eller en falsk värdering av egendom.

Sedan den 8 januari 2009 tillämpar Schweiz den europeiska anti-fraud konventionen och lämnar följaktligen handräckning i mål om skattebrott och skatteflykt. Eftersom en olovlig skatteparadistransaktion oftast innefattar någon form av falsk uppgift så är den schweiziska banksekretessen i realiteten en papperstiger.

Till dags datum har särskilda tillägg gällande informationsutbyte mellan Schweiz och ett tiotal länder trätt i kraft 2010 och ytterligare aviserats färdigförhandlade eller vara under förhandling. I de tillägg som den schweiziska skattemyndigheten har aviserat färdigförhandlade ingår Sverige.


Det bör uppmärksammas att även om fokus vid omförhandlingarna av skatteavtalen legat på bankinformation så gäller informationsutbytet även information om de schweiziska bolagen.

Några intressanta iakttagelser är att under gällande schweizisk lag så har den schweiziska skattemyndigheten större befogenheter att inhämta information om enskilda skatteskyldiga än om schweiziska bolag. Detta kan dock komma att ändras genom den lag som nu förebereds med anledning av de nya förpliktelserna.

Den schweiziska skattemyndigheten kan vidare med stöd av artikel 26 överlämna all information om ett schweiziskt bolag som finns i de federala skattemyndigheterna och i kantonerna. Det är således rimligt att anta att bolagen fortsättningsvis blir mer försiktiga med att dela med sig av information då de skatteförhandlar med kantonerna.

Information som bl.a. kommer kunna begäras med stöd av artikel 26 är uppgifter om koncerinintern prissättning, ett bolags vinstmarginal, meddelade skattebeslut och information om bolagsägare.

Vad som överenskommits med Sverige är fortfarande inte känt, men i de fall ändrigar i de schweiziska skatteavtalen trätt i kraft har fråga varit om informationsutbyte på begäran. Något som ligger i linje med det Schweiziska Federala Rådets pressmeddelande den 13 mars 2009 om att Schweizs nya policy gällande informationsutbyte kommer att begränsas till indivuella ärenden där den stat som vill ha information måste visa att den begärda informationen har relevans och att slumpmässigt sökande efter napp är inte tillåtet (s.k. fishing expeditions).

I sådana fall förutsätts den begärande staten lämna upplysningar om identiteten på den person som är föremål för utredningen, uppgifter om de begärda upplysningarna, uppgifter om beskattningsändamålet, skälen för att anta att de begärda upplysningarna finns i anmodade staten, uppgifter om den person som kan antas inneha de begärda upplysningarna, uppgift om att den anmodade staten har vidtagit alla åtgärder för att inhämta upplysningarna inom dess eget territorium.

Av ovan anförda kan slutsat dras att informationsutbytet förutsätter att Skatteverket har anledning att begära upplysningarna, exempelvis på grund av ett tips, transaktionsspår i svenska bankkonton, inköp med kontokort kopplade till det utländska kontot , samt annat pappers- eller transaktionsspår som framkommit i här i landet.

I fråga om Skatteverkets möjligheter att retroaktivt begära upplysningar brukar detta begränsas även om fall förekommer där informations utbytet givits retroaktiv verkan. Skatteavtalet med Luxemburg som träffades under 2010 ska exempelvis gälla redan på informationsutbyte som avser beskattningsperioder som börjar den 1 januari 2010 eller senare.

Kommentar

Min samlade bedömning är att Skatteverket även i fortsättningen kommer få svårigheter med att finna väl undangömt kapital i utlandet. Till saken hör att det fortfarande förekommer länder där Sverige inte träffat avtal om informationsutbyte: Hong Kong, Singapore, Dubai, Förenade Arabemiraten och Panama. I synnerhet Hong Kong blir en svår nöt att knäcka på grund av EU:s ekonomiska beroende av Kina.

En ytterligare aspekt är Skatteverkets möjligheter att fastställa taxeringsbeslut på grundval av av de uppgifter som framkommer vid ett eventuellt informationsutbyte. Många gånger är fråga om eftertaxering/beskattning varför bevisbördan åvilar Skatteverket och beviskravet är ”mycket sannolikt”.

Så varför detta mediadriv om skatteparadisens avveckling? Till att börja med är media en underhållningsbransch. Tidningarnas syfte är att attrahera läsare i syfte att kunna sälja anonsplatser, och inte att sprida kunskap och sanning. Artiklar om förmögna personers olycka har ett stort underhållningsvärde i jantelagens Sverige.

Informationen kommer vidare från Skatteverket. Inom Skatteverket finns en avdelning för mediakommunikation och en viktig del av verkets strategi är att synas i media för att på så vis agera förebyggande och avskräckande i enlighet värdegrunden "offensivt" (jmf. artikeln "Hårdare tag mot skattefusket"). Ofta gör mediakampanjerna mer nytta än själva insatsen.

Även skatteexperten Jerker Löfgrens råd till alla svenskar med undanstoppade i tillgångar i utlandet, att redovisa dem i Sverige, bör tas med en nypa salt och ses i ljuset av att Carnegie är en av sveriges ledande investmentbanker och sannolikt den enskilda firma som gagnas mest av att investerarna byter schweizisk investmentbank mot svensk sådan.

Bilden nedan visar fördelningen av mottagen källskatt enligt Sparandedirektivet (2003/48/EG)och liknande avtal med andra länder/landområden (se exempelvis avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz, (EUT L385 29.12.2004, sid. 50)) som innebär att de avtalsslutande länderna minst en gång per år ska utbyta information om ränteinkomster eller leverera källskatt. Av fördelningen framgår att nästan hälften svenskarnas utlandsbaserade kontoinnehav finns i Schweiz. Något som bör vara av intresse inte enbart för Skatteverket men även för de svenska investmentbankerna.




Att ta hem tillgångarna är inte nödvändigtvis ett dåligt alternativ. De senaste årens utveckling har inte varit till fördel för den med tillgångar utomlands, och snaran dras åt allt mer. Sverige är vidare i många hänseenden ett skatteparadis med förhållandevis låg bolagsskatt och fördelaktiga regler vid omstruktureringar samt varken förmögenhetsskatt eller arvs- och gåvoskatt. Den som har tillgångar i utlandet råder jag dock till att uppdra en åt en kvalificerad skattejurist, utan eget intresse i att kapitalet flyttas hem, att genomföra en rättsutredning i det enskilda ärendet och upprätta för en handlingsplan med ingående konsekvensanalys.

Till inlägget länkas den schweiziska tillfälliga förordningen gällande genomförandet av informationsutbytet i intern rätt: Ordinance on the Administrative Assistance according to Double Taxation Conventions (OAADTC).

Tillagt 2011-09-24: Det senare inlägget Sparandedirektivet 2.0 redogör för ett mer verkligt "hot" mot banksekretessen och offshoresparande i s.k. skatteparadis.
 
Tillagt 2013-12-12 Det senare inlägget Schweiziska UBS lämnar ut uppgifter om avkastning redogör schweiziska bankers  egna initiativ till automatiskt informationsutbyte om bankkunder till berörda stater.
 
Tillagt 2013-12-15: Det senare inlägget Group requests & Fishing expeditions redogör skattemyndigheternas nya verktyg att söka information om sina medborgare hos andra avtalsslutande stater, inklusive Schweiz.

För mer information eller rådgivning i frågan kontakta mig gärna på skattejuristen.com.

19 kommentarer:

  1. Tack for ett valdigt intressant inlagg, det var givande. Jag har en fraga. I den lankade artikeln namner Carnegies skatteexpert att skatten i de flesta fallen blir mindre än 10 % vid en frivillig rattelse. Blir det inte mer an sa?

    /Mvh, Gert

    SvaraRadera
  2. Gert,

    Fullt så enkelt är det inte. Det beror på förutsättningarna i det enskilda fallet. Ett rent räntebörande bankkonto är inget problem, men aktier och fonder naket, utanför ett försäkringsskal, kan bli dyrare. Insättningar gjorda löpande under perioden för självrättelsen måste också kunna förklaras. Som jag nämnde i inlägget har investmentbankernas avdelningar för finansiell planering ofta ett egetintresse i att rekommendera hemtagning. Ska försöka sätta ihop ett litet inlägg om frivillig rättselse vid senare tillfälle.

    Mvh

    SvaraRadera
  3. "Att ta hem tillgångarna är inte nödvändigtvis ett dåligt alternativ."

    Men hur tar man i praktiken hem kapitalet (kontanter eller aktier) utan att myndigheterna upptäcker transaktionen och börjar undersöka hur man har skött sig tidigare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tradea/omvandla kapitalet till den digitala valutan BITCOIN på därför avsedd börs och plocka hem dessa BITCOINS till en egen "digital plånbok". Detta kommer skattemyndigheten inte att märka, eftersom ingen stat, bank eller namngiven mottagare finns inblandad. Bara den krypterade "plånbokens" identifikationskod (20-30 tecken)

      Radera
    2. Problemet med Bitcoin är växlingen till fysisk valuta i Sverige. Eftersom kursen är så volatil är det dessutom förenat med risk att sitta på Bitcoin.

      Radera
  4. Anonym,

    ska försöka kommentera senare ikväll alternativt i ett inlägg om frivillig rättelse senare i veckan.

    Mvh

    SvaraRadera
  5. som företagare är varje skattad krona förlorad :-)

    intressant med spåret till hong kong kan du förtydliga ytterligare!

    SvaraRadera
  6. Om jag förstått det rätt så ska självrättelse göras för åren 2005-2009. Har man tillgångar och avkastning i många värdepappersslag och valutor kan det nog vara lite krångligt. Vad säger skatteverket om man kommit upp i undanhållen skatt över 10 basbelopp något/några av de åren?

    Skatteverket vill väl också ha in kontoupplysningar ytterligare 5 år bakåt i tiden. Varför och vad ska de göra med dem? Räcker det i så fall med utdrag hur mycket som fanns på kontot/portföljen i slutet av varje år?

    Man är lite orolig för att ta hjälp av en svensk skattekonsult eftersom risken för tredjemansrevision då finns.

    SvaraRadera
  7. Anonym 1,

    Sedan Hongkong återlämnades till Kina har de båda regionerna styrts enligt principen ”ett land, två system”. Regionernas regeringar har stor autonomi i handelsrelaterade, skattemässiga och finansiella frågor samt regleringsfrågor. De har också egna rättssystem och marknadsekonomi. Det saknas avtal om informationsutbyte med Hong Kong. Visserligen har Kina uttalat avsikt att ingå sådana avtal men Kina och Hong Kong är en viktig handelspartner för EU. Bara i Hong Kong är tusentals EU företag är registrerade och över 45 000 EU-medborgare bosatta. Så EU får gå varsamt fram i förhandlingarna med Kina om eventuella skatteavtal. De kan inte köra över Kina på samma sätt som exempelvis Schweiz eller andra mindre skatteparadis. Det ska dock noteras att det finns vissa skatteavtal tecknande med Hong Kong. Har till och med för mej att det finns någon form av utbyte mellan Hong Kong och Luxemburg.
    Annars saknas avtal om informationsutbyte även med Dubai och Förenade Arabemiraten. Oljerika UAE lär heller inte skynda med sådana avtal.

    Anonym 2,

    Låt mej återkomma senare i veckan med kommentarer gällande dina frågor i inlägget om frivillig rättelse.

    Mvh

    SvaraRadera
  8. Hej Planner,

    Ett varmt tack till dig för att du tog dig tid att skriva detta tankeväckande och informativa inlägg. Jag efterlyser precis som de andra lite mer konkret information om hur en rättelse går till och hur man undviker att göra de värsta misstagen.

    SvaraRadera
  9. Anonym,

    Kul att det uppskattas. Jag har försökt beskriva förfarandet så uttömmande som möjligt. Problemet är dock att det inte är möjligt att göra en generell beskrivning eftersom förvaltnngingsstrukturen ser så olika ut. Om du bara har ett räntabärande konto så är det bara att lämna in en skrivelse med uppgift om räntan och kupongskatten samt eventeullt underlag till förmögenhetsskatt för aktuella inkomstår. Tyvärr ser det långt ifrån alltid ut på det viset. Om förvaltningen skett genom någon juridisk person som en stiftelse eller bolag så måste skattekonsekvenserna först utredas. Det aktuella skatteavtalet måste vidare studeras. Har insättningar gjorts under rättelse perioden måste även de förklaras. I del två av inläggen om frivillig rättelse har jag försökt förklara rättelse förfarande lite mer konkret. Dessutom har jag länkat till Skatteverkets ”checklista” för frivillig rättelse. Den är ganska praktiskt utformad.

    Känner du dej osäker kan du rådgöra med någon skattejurist. Det behöver inte kosta skjortan. Oftast är det inledande mötet kostnadsfritt. För att du ska kunna få konkret hjälp så bör du ha underlaget redo. Har du inget underlag med dej så kommer juristen skicka hem dej med uppdraget att kontakta banken för någon form av kontoutdrag eller "performance sheet". Jag har personligen haft några möten där klienten berättat om tillgångarna men inte kunnat svara på om det är aktier utanför eller i ett försäkringsskal mm. Det är då inte möjligt att göra en konkret bedömning av situationen.

    Oroar du dej för tredjemansrevision som en av läsarna här så kan du vända dej till en skatteadvokat vilket kan vara lite dyrare eller helt enkelt rensa underlaget från person- och bankuppgifter. De flesta banker med ”hemliga” konton brukar redan utforma sina rapporter på det viset. Så länge tillgångsslagen och beloppen framgår av underlaget.

    För att utreda konsekvenserna behövs en skattekonsult med materiella kunskaper inom framförallt internationell beskattning och kapitalbeskattning. Det kan dock vara tryggt att han även har processerfarenhet (kunskap om förfarande). Man skulle tro att all skattejurister har den kompetensen men icke. Fråga lite om hans/hennes bakgrund.

    Jag är verksam i Öresundsregionen. Finns du i krokarna så kontakta mej gärna via mailen om du vill träffas - på kontoret eller över en kaffe - för ett förutsättningslöst samtal.

    SvaraRadera
  10. Hej!
    Tack för en mycket intressant blogg. Några små frågor jag inte lyckats finna svar på. Du kanske har svar. När det gäller skatteverkets granskning av svenskar som har konton i skatteparadis, spelar beloppet någon roll som finns på kontot. Dvs. 10, 50 eller hundratusen och uppåt. Det jag läst hittils har varit miljonbelopp i div. fonder och liknande. Men ett vanligt konto med knutet kreditkort och mindre belopp, är det också något som skatteverket granskar? Gör skatteverket någon generell bedömmning med limit på vad kontot har för belopp. Vad jag vet så brukar banker ifråga sätta belopp som överstiger 100 tusen. Det är väl så att skatteverket begär ut information/utdrag endast i enskilda fall och inte generellt för alla konton?
    Vore tacksam om det gick att bringa lite klarhet i detta.
    Mvh/ Lennart

    SvaraRadera
  11. Hej Lennart,

    Det gäller att skilja på Skatteverkets ambitionsnivå och bankernas rapporteringsskyldighet.

    Ambitionsnivåer, dvs. nivåer för att utrednings ska initieras, finns på olika håll inom Skatteverket. Vilka kriterier som ställs vid utredning av skatteparadis och kontokortstransaktioner kan jag inte svara på.

    I fråga om bankernas rapporteringsskyldighet gäller att skilja mellan skyldigheten att lämna kontrolluppgift till SKV och bankernas rapporteringsskyldighet till finanspolisen enligt penningtvättsreglerverket. Till SKV lämnar bankerna endast KU för transaktioner som överstiger 150 000 kr. Penningtvättsregelverket bygger emellertid på ett ”riskbaserat" förhållningssätt, dvs. att ovanliga transaktioner ska utredas. Något övre eller undre belopp finns inte.

    I ett fall där någon har ett konto med ett par tusen i utlandet kopplat till ett bankkort här i landet framstår det som ganska osannolikt att små vardagliga uttag ska uppmärksammas av bankernas granskningsskyldighet enligt penningtvättslagen. Som framgår ovan lämnas inte heller några kontrolluppgifter till SKV. Beroende av i vilket land banken ligger kan dock olika internationella överenskommelser, som exempelvis sparandedirektivet, föranleda automatisk kontrolluppgift för tillgodohavandet till Sverige. Om landet är Schweiz så lämnas inga sådana kontrolluppgifter.

    Det finns dock alltid en risk att transaktionerna uppmärksammas genom någon tredjemansrevision. I exempelvis jakten på utländska kontokort har sådana revisioner bl.a. genomförts på IKEA och likannde. Skatteverket samlar då in uppgifter om alla kortköp och söker sedan i materialet efter utländska kort kopplade till svenska namn och leveransadresser.

    SvaraRadera
  12. Hej igen, stort tack för ett intressant svar. Jag har en helt annan fråga som du med din erfarenhet inom Skatteverket kanske kan svara på. Om ett aktiebolag får revision och man får ett beslut efter revisionen som man överklagar och begär anstånd. Vad händer sedan om nästa omprövningsbslut också behöver överklagas? Om man som egen företagare inte godkänner Skatteverkets beslut, kommer man behöva anlita en skattejurist kommer det sluta i Tingsrätten?
    Mvh/ Lennart

    SvaraRadera
  13. Lennart,

    Om Skatteverket i samband med en revision uppmärksammar omständigheter som verket anser ska föranleda en ändring av din taxering/beskattning kommer du tillställas en revisionspromemoria/ övervägande om ändring.

    Genom promemorian får du ett tillfälle att yttra dig över Skatteverkets ställningstaganden och bedömningar. Ändrar inte Skatteverket sin bedömning trots dina erinringar så fattar verket ett omprövningsbeslut.

    Detta beslut kan du överklaga eller begära omprövning på. Att begära omprövning är bortkastad tid om du inte har något väsentligt nytt att komma med, då det vanligtvis är samma tjänsteman som avgör din begäran. För att få en ny bedömning av ditt ärende bör du istället överklaga beslutet till Förvaltningsrätten (första instans).

    Skatteverket prövar då ärendet ännu en gång i ett obligatoriskt omprövningsbeslut (klassikern ”inget nytt i sak”) och överlämnar ärendet till förvaltningsdomstolen. Om Förvaltningsrätten dömer emot dig är nästa instans Kammarrätten.

    Av din kommentar synes du antingen endast begärt omprövning av ärendet eller så har du överklagat och nu fått Skatteverkets obligatoriska omprövningsbeslut i brevlådan.

    Att driva en skatteprocess utan juridisk hjälp kan vara svårt, då det dels kräver kännedom om de materiella skattereglerna dels insikt i de formella reglerna. I processer gäller den gamla klyschan att det är skillnad mellan att ha rätt och att få rätt.

    Det kan följaktligen vara lönsamt med att anlita särskild hjälp i omprövningsärenden och domstolsprocesser. Ju tidigare desto bättre. Ett ärende kan avgöras redan då första förfrågan ska besvaras.

    Ska du anlita en jurist välj då någon med skatterättslig inriktning. Många gör misstaget att anlita revisorn eller en brottmålsadvokat. De saknar emellertid insikt om de formella reglerna i förvaltningsärenden.

    Om du vill kan du scanna och maila mig underlaget (promemorian och besluten) för en kommentar (kostnadsfritt). Börja med att maila mig på info.finansiellplanering@gmail.com så återkommer jag med mina kontaktuppgifter.

    SvaraRadera
  14. Om det finns konton i luxenburg efter avliden svensk medborgare i Sverige. Hur kan man som arvtagare få upplysning om kontot saldo mm.
    mvh Mona

    SvaraRadera
  15. Om du har kontouppgifter, dödsattest samt någon handling som styrker din rätt bör det inte vara något problem.

    SvaraRadera
  16. Vet du om det finns informationsbyte mellan Ekobrottsmyndigheten och myndigheterna i Hong KOng?

    SvaraRadera
  17. Inte på rak arm. Antagligen finns utbyte i brottmål men jag låter det vara osagt om skattebrott innefattas.

    SvaraRadera