Sammanfattning
EG-domstolen höll tisdagen den 24 januari 2012 muntlig förhandling i förhandsavgörandet C-617/10 i fråga om den svenska ordningen med två separata förfaranden för påföljd, skattetillägg och skattebrott, för ett och samma otillåtna handlande är förenligt med principen ne bis in idem och EU-rätten.
Förhandsbeskedet kan få långt gående konsekvenser för svenska statens påförande av skattetillägg och fällande av skattebrott. Förhandsbeskedet kan även öppna upp för de som tidigare har blivit dubbelbestraffade att kräva skadestånd från svenska staten.
Nedan följer upprinnelsen och bakgrunden till förhandsbeskedet.
Ne bis in idem
I artikel 4 i 7:de tilläggsprotokollet till Europakonventionen stadgas principen ”ne bis in idem”, dvs. att ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat. Artikeln innehåller således ett förbud mot dubbelbestraffning.
Ett övervägande om skattetillägg utgör en anklagelse för brott enligt Europakonventionen och skattetillägget är följaktligen ett straff i konventionens mening.
Frågan, om en skattskyldig - utan att någon kränkning sker av Europakonventionen - kan påföras skattetillägg efter att han åtalats och fällts till ansvar för skattebrott avseende samma gärning, liksom frågan om den skattskyldige kan åtalas och fällas för skattebrott trots att han påförts skattetillägg för samma gärning, har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen.
Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2009 ref. 94 slagit fast att det inte strider mot förbudet mot dubbelbestraffning i Europakonventionen att en skattskyldig efter en dom i allmän domstol avseende samma gärning påförs skattetillägg. Också Högsta domstolen har kommit fram till att det inte föreligger något hinder mot att pröva eller bifalla ett åtal om skattebrott efter det att skattetillägg påförts (NJA 2010 s. 168 I och II). Högsta domstolen var dock inte enig. Två justitieråd var skiljaktiga i sak, ett justitieråd i fråga om motivering och två hade tillägg.
Ståndpunkten har dock varit tvistig och de prejudicerande domstolarnas auktoriteter har utmanats av uppstudsiga underrätter.
I Hovrättens för Västra Sverige dom den 23 juni 2010, mål B 2432-09, ansåg exempelvis hovrätten att Regeringsrättens och Högsta domstolens avgöranden inte ska tillämpas med motiveringen att en hovrätt i normala fall bör betrakta Högsta domstolens avgöranden som ”en rättskälla av stor vikt” men att vid konflikt mellan Högsta domstolens och Europadomstolens praxis när det gäller konventionsrättigheternas riktiga innebörd så är det Europadomstolens linje som gäller.
I det pågående målet B 550-09 har Haparanda tingsrätt begärt EG-domstolens förhandsavgörande om huruvida ett nationellt system som omfattar två separata förfaranden för påföljd för ett och samma otillåtna handlande är förenligt med principen ne bis in idem eller om artiklarna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna medför att domstolen kan åsidosätta de nationella bestämmelserna och nationell rättspraxis.
Om EU-domstolen går emot Sverige kan det bli svårare för Skatteverket att påföra skattetillägg och för de svenska domstolarna att fälla för skattebrott. Det finns också det finns risk för att svenska staten kan krävas på skadestånd av tidigare dubbelstraffade.
För mer information kontakta mig gärna på skattejuristen.com.
EG-domstolen höll tisdagen den 24 januari 2012 muntlig förhandling i förhandsavgörandet C-617/10 i fråga om den svenska ordningen med två separata förfaranden för påföljd, skattetillägg och skattebrott, för ett och samma otillåtna handlande är förenligt med principen ne bis in idem och EU-rätten.
Förhandsbeskedet kan få långt gående konsekvenser för svenska statens påförande av skattetillägg och fällande av skattebrott. Förhandsbeskedet kan även öppna upp för de som tidigare har blivit dubbelbestraffade att kräva skadestånd från svenska staten.
Nedan följer upprinnelsen och bakgrunden till förhandsbeskedet.
Ne bis in idem
I artikel 4 i 7:de tilläggsprotokollet till Europakonventionen stadgas principen ”ne bis in idem”, dvs. att ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat. Artikeln innehåller således ett förbud mot dubbelbestraffning.
Ett övervägande om skattetillägg utgör en anklagelse för brott enligt Europakonventionen och skattetillägget är följaktligen ett straff i konventionens mening.
Frågan, om en skattskyldig - utan att någon kränkning sker av Europakonventionen - kan påföras skattetillägg efter att han åtalats och fällts till ansvar för skattebrott avseende samma gärning, liksom frågan om den skattskyldige kan åtalas och fällas för skattebrott trots att han påförts skattetillägg för samma gärning, har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen.
Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2009 ref. 94 slagit fast att det inte strider mot förbudet mot dubbelbestraffning i Europakonventionen att en skattskyldig efter en dom i allmän domstol avseende samma gärning påförs skattetillägg. Också Högsta domstolen har kommit fram till att det inte föreligger något hinder mot att pröva eller bifalla ett åtal om skattebrott efter det att skattetillägg påförts (NJA 2010 s. 168 I och II). Högsta domstolen var dock inte enig. Två justitieråd var skiljaktiga i sak, ett justitieråd i fråga om motivering och två hade tillägg.
Ståndpunkten har dock varit tvistig och de prejudicerande domstolarnas auktoriteter har utmanats av uppstudsiga underrätter.
I Hovrättens för Västra Sverige dom den 23 juni 2010, mål B 2432-09, ansåg exempelvis hovrätten att Regeringsrättens och Högsta domstolens avgöranden inte ska tillämpas med motiveringen att en hovrätt i normala fall bör betrakta Högsta domstolens avgöranden som ”en rättskälla av stor vikt” men att vid konflikt mellan Högsta domstolens och Europadomstolens praxis när det gäller konventionsrättigheternas riktiga innebörd så är det Europadomstolens linje som gäller.
I det pågående målet B 550-09 har Haparanda tingsrätt begärt EG-domstolens förhandsavgörande om huruvida ett nationellt system som omfattar två separata förfaranden för påföljd för ett och samma otillåtna handlande är förenligt med principen ne bis in idem eller om artiklarna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna medför att domstolen kan åsidosätta de nationella bestämmelserna och nationell rättspraxis.
Om EU-domstolen går emot Sverige kan det bli svårare för Skatteverket att påföra skattetillägg och för de svenska domstolarna att fälla för skattebrott. Det finns också det finns risk för att svenska staten kan krävas på skadestånd av tidigare dubbelstraffade.
För mer information kontakta mig gärna på skattejuristen.com.
Tack för en informativ blogg.
SvaraRaderaNär kan man vänta sig ett avgörande och hur kommer processen se ut för att söka skadestånd? Jag har sjäv drabbats av dubbelbestraffningen!
Det är svårt att gissa tiden mellan förhandling och avgörande. Av domstolens statistik kan man se att genomsnittlig handläggningstid för förhandsbesked under 2010 var 16.1 månader. Den aktuella begäran om förhandsavgörande framställdes av Haparanda tingsrätt den 27 december 2010. Så statistiskt kan avgörandet väntas april/maj. Om statistiken stämmer även i detta fall låter jag dock vara osagt.
RaderaI fråga om skadeståndsprocessen rekommenderar jag dig att kontakta mig för en diskussion om ditt fall.
Vänligen
Hej. Sitter här och funderar, då jag är drabbad av denna "dubbelbestraffning" liksom många andra.
SvaraRaderaMen har ett fängelse straff att inställa mig till i dagarna,
om Eu domstolen nu anser att Sverige agerat fel i frågan om skattetillägg,
Antar att högsta domstolen eller vilken instans man nu vänder sig till, kommer att bli överösta med skadestånds anspråk samt resningsansökningar..
Så min fundering är kommer handläggningstiden bli extremt lång,främst i resningansökningar för folk som idag avtjänar straff, eller kan det bli nån form av generellt beslut att ev frisläppanden skall ske omg?
Hur tror du att en sådan process ser ut, och tror du att det blir seg och långdragen kamp mot myndigheterna?
Tack på förhand
Om vi utgår från att systemet med skattetillägg och skattebrott underkänns och anses strida mot EU:s förbud mot dubbelbestraffning misstänker jag att svenska staten kommer agera med någon form av åtgärd för att minska skadan.
SvaraRaderaMuntlig förhandling har I alla fall hållit och nästa punkt på schemat är att generaladvokaten, som i detta fall är en före detta president i spanska författningsdomstolen, lämnar förslag till dom. Datum är satt till den 24 april. Sannolikt kan vi vänta oss en dom från EU-domstolen framåt sommaren.
Mvh
Läste dom finska målen, i ärendet ne bis in idem..
SvaraRaderaOch tolkade dom som har man blivit åtalad,
inom 5 år ifrån skattetilläggs datumet,
så kan man bli åtalad för skattebrott också.
Sk Betydande av angänglighet.
Så det verkar nog som att det inte kommer bli några,
större konsekvenser för staten.
Men är varken jurist eller advokat så helt hundra är jag inte..
Kanske advokaten kan ge mera detaljerad info..
Tack för ordet..
Ja med hänsyn till den röra som kan följa är det tyvärr inte osannolikt att domstolen är pragmatisk i sin syn...
Radera